En av tusen

-
Min man jobbar på en bokhandel. Det händer att han kommer hem med böcker. Det är en av tusen eller kanske snarare oräkneliga anledningar till att jag älskar honom. 

 För hur sött var inte det här, pyttesmå pixiböcker? 

(Nappen uppe i högra hörnet får agera som storleksjämförelse.)

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En liten panda

-
Bild
Jag har sökt efter en ramsa om en panda, utan att lyckas hitta någon. Ville ha ramsor och sånger om olika djur till barnens fingerdockor. Bestämde mig därför för att knåpa ihop en egen sådan.  En liten panda Ute på vår veranda sitter en liten panda. Så go, så söt, så underbar,  den är med oss varje dag. Jag gav den en ballong en gång. Då brast den ut i sång! "Trallalalaa, trallalalaa,  vad du är go, vad du är rar,  jag tycker om dig varje dag". Så sjöng den söta pandan, ute på vår veranda.
Läs mer

Inkapslade lyckostunder

-
Bild
Sedan jag blev förälder har jag tänkt mycket på den välbekanta frasen om att man ska njuta så mycket man bara kan av småbarnstiden, som säger att åren kommer att gå alltför fort. Och jag har försökt kapsla in lyckostunderna med barnen. Njutit av att kunna amma, få vara nära dem, uppleva olika utvecklingssteg, sjunga för och leka med dem. Njutit av vardagslunket, som inte är rosenskimrande men fullt av kärlek.  När min son föddes i våras insåg jag plötsligt hur stor min dotter blivit. Det blev uppenbart när jag fick en till liten att jämföra med. För även om det bara är fjorton månader emellan dem var hon ingen bebis längre. Då kände jag nästan stress över hur fort tiden gått, över hur sann den där välbekanta, nästan utnötta, frasen var och som jag burit med mig under en lång tid.  Stressen klibbade tag i mig tills jag insåg att mina barn är keepers, såklart. För även om min dotter var ljuvlig som bebis är hon minst lika underbar nu som ettåring med några få månader kvar tills tvåår
Läs mer

En hälsning med sommarsmak

-
Bild
Dagarna sveper förbi, dansar fram, likt den takt jag konsumerar serier på Netflix. Det är 2018 och vi har hunnit fira Aloisias tvåårsdag och Alvars ettårsdag. Aloisia har lärt sig att räkna till tio på engelska, tack vare Youtube-Kids, och Alvar har tagit sina första steg. Jag har jobbat ett tag under våren, och det gick bra för mitt föräldrahjärta att lämna barnen hemma med Andreas, även om jag saknade dem. Jag tänker att det är bra att smygstarta så, att både jag och barnen får träna på att vara ifrån varandra under tiden de är hemma med sin pappa, innan det blir dags för förskola sedan småningom. Nu är jag föräldraledig igen, ända tills hösten, när jag kommer att jobba deltid. Jag tänker ofta att den här tiden i livet är värdefull, efterlängtad och älskad. Jag känner det i hela mig. Samtidigt önskar jag ibland att jag skulle få en stund för mig själv, få sova länge och få skriva på något. Och sedan värker hjärtat till när kärleken till barnen pulserar. Mina förä
Läs mer